Låt rosens kronblad flyga med vinden

Ditt sätt att inte visar känslor slår mig som en iskall droppe i ansiktet.

Jag kan inte hjälpa att jag undrar: Är det verkligen mig du vill ha?

Det som saknas är alldeles för mycket.
Det är som en ros utan kronblad.

En plötslig puss på halsen,

en svag tillfällig smekning,

en liten blinkning,

eller helt enkelt ett uppmuntrande ord.

Är det jag som gör fel?
Är det jag som är för krävande?

Eller är det helt enkelt du, som har svårt för att visa dina känslor.
Och om de ens finns där, någonstans långt innanför den känslomuren du byggt upp, kommer de någonsin komma fram?

Tjat och gnat fungerar inte, det har jag insett.

Att be om det fungerar heller inte.

Inte ens när jag säger att jag behöver det där lilla romantiska för att relationen skall fungera, inte ens då försöker du.
Och hur skall jag tolka det, när du kysser mig romantiskt på halsen och brottas lite lätt, först när du är berusad?
Är det mitt utseende det är fel på?
Eller mig som person?
Eller är det helt enkelt du som inte klarar visa dina känslor när du inte druckit sprit?
Och om det nu skulle vara så, då undrar jag:

Vad är det som hindrar dig?

Varför vågar du inte släppa loss och bara låta rosens kronblad flyga med vinden?

Är du rädd för att bli sårad?
Vad kan jag då göra för att få dig att inse, att jag inte vill ha någon annan än dig?
Eller är det så att jag är för tillgänglig?
Att jag inte blir ditt byte att jaga,

och då är jakten meningslös?

Snälla, om du bara kunde

se mig för den jag är,

sluta stänga in dig i ditt skal

och älska mig för den jag är.



(18/11 - 2008)

 


 


Kommentarer
Postat av: Petrich

fin text.. jag har frågestund just nu, du får gärna ställa lite frågor till mig! .. :)

2008-11-18 @ 23:14:51
URL: http://petriiich.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback